Ni, sa morbror Hans

Morbror Hans kom hem från jobbet och mormor sa: ”Kan Hans hämta en korg ved?” Hans sa: ”Ja, mamma”, och han tog vedkorgen och försvann ut. När han kom tillbaka sa han: ”Är det något mer ni behöver hjälp med?”
Det var 50-tal i Valdemarsvik, Hans jobbade på Lundbergs läderfabrik som om några år skulle gå omkull. Då skulle Hans och mina andra mostrar och morbröder flytta till Oxelösund där järnverket erbjöd jobb och en lysande framtid.
Min morbror Timon skulle inte njuta av denna framtid så länge. En dag på jobbet fick han glödande järn över sig och dog av svåra brännskador. Då var det 70-tal och arbetarskydd hade gjort entré på dagordningen, men inte kommit längre än till just entrén.
Men på 50-talet la Hans in ett vedträ i järnspisen och mormor sa: ”Tack Hans.” Hans tog Folkbladet och satte sig i kökssoffan och mormor ställde sig vid spisen och gjorde kvällsmaten.
Hans var trea i ålder av syskonen på tio. Han hade en gång varit förlovad med en bonddotter, men hon var med i Högern och Hans var Socialdemokrat, och det höll inte: skillnaden var på den tiden för stor. Så Hans bodde ännu hemma. Men snart skulle han träffa en annan kvinna ((hon hette Dagny) och när flyttlasset gick till Oxelösund 1960 var de gifta.
Nu dukade mormor fram och de åt och efteråt sa Hans: ”Tack mamma” och mormor sa: ”Hans är väl ordentligt mätt nu?” och Hans sa: ”Ja, mamma.” Sen sa Hans: ”Är det nåt mer jag kan hjälpa er med, jag tänkte gå ut en sväng.”
Hans sa er fast det bara var han och mormor därinne. Mormor dog 1965; jag hörde aldrig min mor säga annat än ni till henne. Avståndet mellan barn och föräldrar var stort; tack och lov har det minskat. Och jag tycker gräsligt illa om att bli kallad ni av ungdomar som fått för sig att det är oartigt att säga du. Vissa saker hör hemma i historien. Punkt.
Kanske gick Hans till minigolfbanan den här kvällen. Den låg ett stenkast från fabriken, intill Garveråna som kom ut från fabriken och luktade fan. På golfbanan residerade Hyllman som var förståndare (eller ägare) och enarmad. Banrekordet var 26 på 18 hål. Det delades av två, Slampen och Gomorron. Golfbanan var öppen från klockan18 och stängde när det blev för mörkt. Minigolf var kvällsnöjet.
På dagarna kom arbetare med skottkärror ut från fabriken. De tömde sin last på pråmar som åkte ut en bit och tömde skiten i vattnet.
Nu försöker man sanera viken. Garveråna går sedan länge i kulvert och stinker inte, men i torsdags kände jag en doft av 50-talet stiga upp när muddringen pågick. Det värsta är att vi befann oss i höjd med Grännäs, badplatsen. Sen läste vi att det senaste fyndet i viken är arsenik.
Men fabriken försåg ju bygden med arbete …