Majoren var
ursinnig.
”Här har man
vigt sitt liv åt att försvara fosterlandet, och så lämnar de åt främmande makt
att exploatera det!
”Vad menar
du? sa jag.
”Den där
jäntungen som ska förställa näringsminister! Hon tror att det är bra för
Sverige att släppa in främmande makt och ge dem våra naturtillgångar nästan
gratis!
Jag talar om våra mineraler, en del av vårt land som jag försvarat. Men
nu kommer främmande makt in och får ta dem.
Och när de snott dem lämnar de
landet fort som en avlöning och lämnar stora gruvhål efter sig. Som vi får
fylla igen för våra egna pengar. Fy för bövelen!
Förr fick de främmande
företagen åtminstone skatta för sin vinst här i landet. De fick i alla fall betala
för städningen! Men nu är det bara att hämta det de vill ha och dra. Aldrig
trodde jag att en högerregering skulle ge bort vårt land så lättvindigt!
Och jäntungen
med det överlägsna flinet kallar det regionalpolitik för att det kortsiktigt
ger några sketna jobb. Och några sketna jobb till när de främmandes härjningar ska
fyllas igen. Men många hål lär bli kvar, med förgiftat vatten som nog går ut i
sjöar och vattendrag.
Om det är regionalpolitik så har någon av oss, jäntungen
eller jag, inte begripit vad ordet betyder.
Och det är
inte jag!
Jäntungen
borde å det snaraste entledigas!"
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar