Svanesång?

Olof Palme sa: vi måste ju ha elektrisk ström. Det var 1976 och han tycktes tro att kärnkraft var den enda lösningen på våra energiproblem; oljan som är en av grunderna för västerlandets nuvarande välstånd var ju inte längre farligt billig.

Torbjörn Fälldin var motståndare till kärnkraft. Han vann valet. Centern var en grön kraft i svensk politik, det är man tyvärr inte längre. Nu har man offrat nästan allt man trodde på för att nästan helt utan inflytande få vara transportkompani åt Borg och Reinfeldt.

Kärnkraftsmotståndet är historia och det senaste är att Annie Lööf fick igenom på deras stämma att utländska bolag kan komma hit och tjäna pengar på att nästan gratis gräva upp våra naturtillgångar. Så har det blivit med deras andra huvudben: landsbygdspolitiken. Så kan det gå när Stureplan blir viktigare än landet. Man behöver nog inte fundera så mycket på varför de idag bara är någon tiondel av vad de var på Fälldins tid.

Högersvängen som de tagit för att få sitta i regeringsställning ser nu ut att utplåna dem, och jag måste erkänna att jag jublar varje gång Annie Lööfs parti hamnar under 4 procent i en undersökning. Jag tycker helt enkelt inte om det hon står för; rå högerpolitik. Långt från borgerlig vänster som många i gamla Centern stod för.

Till exempel Olof Johansson. Jag såg att han var på deras stämma. Det förvånade mig. Å andra sidan är man ju ensam i valbåset …

Olof Johansson fick för resten ett bra betyg när Carl Bildt intervjuades om regeringstiden 1991-94. Bildt sa att det varit mycket svårt att samarbeta med honom.