Ett möte

För något år sen när vi kom från sjukhuset stannade vi vid Coop Forum. Hustrun gick in och handlade, jag satte mig (med möda) på en bänk framför butikens konditori: jag orkade inte följa med in och handla.
Det var ett bord framför bänken och på andra sidan satt en äldre man och följde mina stela rörelser när jag satte mig. ”Ja, det är inte lätt”, sa han. Jag tittade upp. ”Arne Kjell”, sa jag sen. Något tändes i hans ögon; han var igenkänd trots att det var 60 år sen han spelade i allsvenskan. ”Så du känner igen mig?”, sa han; smickrad.
Jag sa att jag bott i Åtvidaberg och sett honom spela när jag var grabb. ”Ihop med Fritz Nilsson och Einar Leoo”, sa jag. ”Och Östen var väl center? Men vem var vänsterytter?” ”Erik Bergström”, sa han.
”Men sen gick du till SAAB”, sa jag. ”Din svikare.” Han skrattade. ”Det var inne att gå till SAAB på 50-talet”, sa han.
Han sa inte mer, men jag misstänkte att SAAB erbjudit bättre villkor än ÅFF. Det klubbarna kunde locka med var jobb, inte kontrakt. Ingen blev rik på fotbollen.
SAAB bjöd nog över Facit. Gissar jag. Men det tog jag inte upp. I stället sa jag:
”Jag hade Fritzarn som tränare i pojklaget. Och Massa i juniorerna. Han lärde oss att hålla i motståndarnas byxlinning när det var hörna.” (Massa var högerhalven och slitvargen Nils Johansson.) Arne skrattade. ”Ja, Massa var en luring”, sa han.
Så kom hans fru som jag vet hette Ljung som ogift, och yngste sonen Hans och vi hälsade och Hans hjälpte Arne upp från bänken. Så sa vi Hejdå och de gick.
Jag kom att tänka på det här när en, som jag förstått det, klubb med miljardskulder (Real Madrid) betalat 875 miljoner för EN spelare. Och när man betalat så mycket för denne spelare var man tydligen tvungen att höja årslönen för lagets stjärna.
Summorna inom vissa idrotter är svindlande. I morse fick vi reda på att en svensk tjänat 75 miljoner på att spela golf några timmar.
Och staden Detroit har gjort konkurs, men hockeylaget betalar spelarna fantasilöner. Och tyvärr tycks idrotten vara löneledande för direktörer och "styrelseproffs."
Golfen och hockeyn är i USA, där det mesta är avreglerat och många följaktligen är fattiga, och man har så stora skulder att man nu står på ruinens brant igen. Fast staten får väl rycka in igen.
Även om en och annan republikan tycks ropa Kommunism! om så mycket som en gatlampa ägs av staten.
Jag undrar när de kommer att fatta att de nyliberala villfarelserna var – just villfarelser. I tid?
Jag är tyvärr som dr Dängrot i Lorry. Skeptisk.